söndag 21 juni 2020

Inequality for all – but most for the poor

Klassklyftor är ett problem som ständigt debatteras, vilket det ska. Att studera hur köpkraften för att köpa en andel av S&P 500 hos medelsvensson är ett mått att använda. Lite fakta tillika tankar om detta är detta inläggs tema, vars hela version du finner på Trade Venue. Nedan är, hör och häpna, enbart ett litet utdrag.

Har du inte sett dokumentären Inequality for all med Robert Reich, som har ett förflutet som U.S. Labor Secretary, är det min starka rekommendation att du så gör och när du ändå är igång har du även dessa att förkovra dig under denna mycket annorlunda sommar som kommer att för alltid ha en plats i historieböckerna.

Ojämlikhet är ett mycket omdebatterat ämne. Ingen vill ha det, men i den värld som har skapat och således lever i är det något som inte går att undkomma, ty liberalismens tillika darwinismens signum är att de mest anpassningsbara, agila och dynamiska är de som överlever, medan övriga först stagnerar för att sedan fallera och upplösas. Detta gäller bolag, men bakom bolag finns människor. Här finns han/hon och de som har skapat det, men även de som arbetar på det. När detta perspektiv tas i beaktande framstår liberalismen som mycket hård och hjärtlös. Emellertid måste det också tas med att detta är just ”livet” – för kommer du ihåg dronterna?  Trots att de kunde stå och se på hur människan inte bara tog deras ägg, kunde de även stå lika statyliknande när deras nära och kära fångades in för att ätas. De var inte anpassningsbara och kom således att få en inträdesbiljett till den grind som Sankte Per vaktar. Kanske har du sett dem i filmen Ice Age (2002), där deras död gestaltas som i en sorts följa John utför ett stup, jagandes en melon... på tal om annat, så att säga.

Läs vidare på denna länk och håll ut - förvisso söndag idag, men snart är det fredag och helg igen!

Allt gott!
/Sofokles

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar