Jag brukar få äran att då och då gästa Unga Aktiesparare, som är en fin organisation och som jag mer än gärna är med och stöttar. Det som de har gjort - och fortsätter göra - är inte bara fint och vackert, utan också essentiellt för att AB Sverige ska gå bra. Om unga inte får lära sig vikten av privatekonomi och vad en god buffert, ett gott sparkapital med mera betyder det att de kommer komma ut i vuxenlivet med så dåliga förutsättningar att det kommer vara huggsexa om vem som ska få vara med i en artikel från Aftonbladet i form av “Vad ska jag göra, Kristersson?”, “Hur ska jag ha råd med hyran när jag också måste kunna unna mig tobak, nikotin, trisslotter med mera?”.
Detta kommer ju också leda till att Lindberg, Sima med kollegor kan fortsätta att använda samma rubrik gång på gång i sina ledartexter; “I Kristerssons Sverige…”. Om detta - unga som ej förstår debet och kredit, vad avbetalning innebär och vad en effektiv räntesats är, vikten av en buffert med mera - är vad som önskas av gemene man så fine… “fuck Unga Aktiesparare”. Om det inte önskas bör organisationen få än mer uppmärksamhet för sitt idoga arbete ute på landets skolor. Att de ska behöva “tjata sig in” på landets gymnasieskolor för att undervisa om sådant som borde ha varit med i kursplanen för decennier sedan är för mig en gåta, men då ska också erkännas att jag inte har alla pommes frites på tallriken; hästar i stallet och så vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar