Gällande att jag ämnar fördela en del av mitt månadssparande enligt ovan förfarande skall inte likställas med att jag lämnar utdelningsinvestering. Förstå mig rätt, för jag kommer fortfarande att investera i utdelningsbolag, men en en del av mitt månadssparande kommer att läggas på tillväxtbolag och värdecase.
Med tillväxtbolag syftar jag icke på små, av majoriteten knappt upptäckta bolag. Ej heller syftar jag på på de som handlas på Spotlights' kusins lillebrors lista, utan tillväxtbolag som har eller är nära en fin, hållbar därtill stigande lönsamhet och vinst. Exempel på bolag kan vara Nibe, Apple, Fortnox et cetera, vilka jag, för tillfället, inte äger.
Varför byta strategi om den nuvarande har visat sig att fungera, i alla fall hittills? Varför laga det som ej behöver lagas? Detta är frågor som har tagit mycket av mina reflektioner. Att fortsätta på inslagna väg kommer, om historien låter sig upprepas, att fortsätta ge därtill öka mina årliga utdelningar, men jag tror att jag har mer att vinna på att behålla nuvarande bolag med dess utdelningar samt den förmodade totalavkastning som tillväxtbolag och värdecase har att erbjuda. Detta givet att jag investerar i sådana som utvecklas väl.
"[...]Jag älskar verkligen mitt jobb[...]"
Det finns många argument för att göra denna ändring och ett av de främsta är min ålder. Ett annat är att jag, just nu, inte upplever mig vilja sluta att förvärvsarbeta. Jag älskar verkligen mitt jobb och jag har underbara kollegor därtill en bra chef (ack, jag vet att det låter klyschigt, men jag gillar dem verkligen). Utöver detta har jag haft "turen"(?) att alltid ha bra klasser/elever, där alla förstår vikten av att anstränga sig och att skolan är en plats där tiden inte skall läggas på att jaga Pokémon, utan till att laga för bästa möjliga framtid. Just nu trivs jag mycket bra och ser inte att denna uppfattning kommer att ändras inom en snar framtid, vilket jag är inget annat än tacksam för.
Kanske kommer mina tankar och känslor gentemot mitt jobb och situation i allmänhet att ändras; kanske händer detta redan i morgon. Eller nästa vecka. Eller nästa månad. Eller nästa år. Detta vet jag inte och allt som en människa kan göra är att planera och agera utifrån de fakta som för dagen står till buds.
En annan faktor till att jag kommer att övergå till mer fokus på tillväxt och värdecase är att jag ser det som nästa steg i min utvecklingsprocess som hobbyinvesterare. Dessa bolag är mer svåra att analysera och mer ofta än sällan har de inte heller många institutioner/banker som följer och ger sina analyser, vilket annars jag ser som en tillgång (med tillägget att jag läser men/och förhåller mig kritiskt till dem, precis som när jag läser en bloggares analys).
"[...]visste det hela tiden; detta bolag är GRYMT[...]"
Jag började att applicera denna strategi med juni månads sparande och ett bolag köptes in i början av juli. Då detta är ett litet och illikvit bolag, kommer jag inte att skriva vad det heter. Detta bolag var något som en mycket nära vän delgav mig om tidigare i våras. Nej, inte taxichaffisen, utan den andra, han med den det krulliga, orangea håret. vita hyn och det stora och röda leendet och vars namn börjar med "B". Ja, han. Jag läste på om bolaget via de källor som stod, och fortfarande står, till buds och då de inte är många, förutom bolagets egna rapporter, ställdes höga krav på mig allena.
Min plan var att äga bolaget fram till deras nästa rapport, för att däromkring se vad för nya fakta som låg på bordet. Emellertid gjorde kursrusningen att den vinst jag bedömde mig kunna hämta ut innan rapporten nåddes snabbare, mycket snabbare. Dessutom blev avkastningen ca 15 % mer (totalt 30 %) än vad jag hade räknat med (i det korta perspektivet). Likt alltid finns möjlighet att bolagets fina utveckling fortsätter, men då jag hade satt ett mål var det lätt att sälja och hämta hem vinsten.
Mycket av kursen tjurrusning under hela juli är, enligt mig, uppbyggd på förväntningar och förhoppningar. Den kraftiga uppgången har även lett till att det i diverse forum står att läsa "nästa tenbagger", "snart når vi X och därefter är det bara stjärnorna som står i vår väg", "visste det hela tiden; detta bolag är GRYMT", "fattar inte att inga andra har sett och upptäckt denna pärla till bolag", "jag skall belåna portföljen och köpa mer på måndag"... ja, ni förstår säkert att det inte är svårt att tänka på Fingerprint e.d. och då jag tidigare, för flera år sedan, var en sådan som hade lätt att låta mig ryckas med, då jag dels inte hade gjort min egen analys (och därmed hade denna att luta mig mot), dels var grön och trodde att de flesta enbart menade väl och inte hade sin personliga agenda, är jag nu mycket mer återhållsam och intar en tydlig distanserande ställning.
Jag kommer fortsätta att följa bolaget och om kommande rapport visar sig bra, men som av marknaden tolkas som dess motsats, kan det inte bli omöjligt att jag köper in mig igen, för bolaget är fint och har mycket i sin pipeline. Frågan är dock om tiden är nu, eller senare och vilken alternativavkastning jag kan få i ett annat bolag under tiden.
Utöver ovan bolag har även ett annat köpts in för julis sparande. Detta bolag är större och är noterat på en utländsk lista. Det har, sedan årskiftet, tappat över 50 % av sitt värde då det har blivit lite problem med införlivandet av ett förvärv. Även här var det via en trevlig och högst uppskattad bekant som jag fick nys om detta företag. Den servettanalys som jag gör säger att det om bolaget får ordning på dessa tillfälliga hinder/problem, finns en enorm uppsida. Under tiden låter jag, just det; tiden, ha sin gilla gång.
Vad anser du - gör jag rätt som breddar min portfölj med mer tillväxts- och värdecase, eller skall jag fortsätta på den inslagna utdelningsvägen? Alla vägar bär till Rom, men vilken är den är bäst?
Det är mycket möjligt att alla vägar leder till Rom. Fast skall man komma fram till Rom så måste resan planeras mycket noga. Det är som bekant inte allom givet att få se Samarkand. Har sagt det tidigare. Bloggarens stora styrka som investerare är att ha bra intjäningsförmåga utanför aktiemarknaden.
SvaraRaderaEn skrivning av typ. Den servettanalys som jag gör säger..osv. Kurssättningen har gjorts av utländska investerare medan bloggaren har haft fullt upp med att få ungarna att sitta still på stolen i klassrummet. Fast egentligen är det inget fel i detta. Alla vill utvecklas, och göra sina egna misstag.
Mvh
Lars
Hej Lars och tack för de sedvanliga kloka orden.
RaderaDu har helt rätt angående min styrka och frågan blir ju då att fortsätta på inslagna väg - varför ändra en (hittills) mycket lyckad strategi?
Den som inte inser och därefter följer de förutsättningar som denne har bör överväga att sätta några sorts restriktioner på sig själv, väskan, ava-appen et cetera.
Du sätter, likt ofta (läs: mer korrekt är nog "alltid") orden i mun på mig.
Sedan finns också andra sidan av myntet: comfort-zone = minimal utveckling.
Gå utanför sin comfort zone = möjlig (men ej garanterad) utveckling och förhoppningsvis högre avkastning (sedan kan man alltid diskutera om man skall hålla sig till +1 på index, eller jaga stjärnorna, men det är en annan fråga för ett annat inlägg).
Misslyckas = lärande (med rätt mindset/förhållningssätt), och jag har varit i liknande situation tidigare (2014-2015) och då lärde jag mig att jag inte var kunnig, lämpad och mogen för ovan förslagna strategi. Är jag det nu? Lurar jag mig själv?
Tack för din visit!
/Sofokles
Om man befinner sig i en comfort-zon. Stanna då där. Tids nog kommer det att blåsa upp till storm. Tro inget annat. Misslyckade relationer, ilskna svärmödrar. Svekfulla kvinnor som lovat runt men hållit tunt. Saknaden efter preskriberade romanser som du trodde du lämnat men som från och till gör sig påminda.
SvaraRaderaBuffett brukar prata om att leta upp dessa små hinder som man kan gå över. Man måste inte försöka hoppa högt över svåra och höga hinder. Munger konstaterade vid något tillfälle att det är de starka och skickliga simmarna som drunknar. Jag tror att det är så på aktiemarknaden. Vill du utvecklas? Varför inte gå en danskurs, eller för den delen en matlagningskurs?
Mvh
Lars
Den dagen Anders Ölve kör igång en kurs kommer jag vara den första att anmäla mig.
RaderaDu har fått mig att verkligen reflektera (igen) och för detta är jag dig, likt alltid, mycket tacksam!
Önskar dig allt gott och en trevlig fredag!
/Sofokles
Rätt tänkt tycker jag. Låt stora, stabila utdelare och kanske lite preff och REITs stå för kassaflödet som investeras i tillväxt. Och undvik de värsta förhoppningsbolagen! Så har jag agerat sen IT-krisen och det har gått förträffligt. Mina portföljer är uppdelade precis så. Köpa rätt aktier kanske inte är så lätt alltid men att undvika fällorna är enklare och värt mycket. Och ja, jag har både Nibe och Apple som tillväxt/growth! :-)
SvaraRaderaHälsningar, T http://toscananext.blogspot.com
Hej ToscanaNext och tack för din kommentar.
RaderaIntressant att höra hur du investerar och tänker. Dock är jag avig till REIT:s och, som även du är, förhoppningsbolag.
Jag är ngt kluven till om jag skall fortsätta på inslagna väg, eller icke.
Hmm...
Tack för ditt besök och din kommentar - alltid lika trevligt!
/Sofokles
Ja, REITs får man ta för vad det är, nästan som en typ av obligationer. Funkar när räntan är låg och när räntan rör på sig blir det mindre attraktivt. Dock ligger det fastigheter i botten (i många) så du har motsvarande exponering i fastighetsbolag och direktägda fastigheter. Jag har några REITs sen gammalt men nyinvesteringar görs endast i ett fåtal. De som är solida, har goda framtidsutsikter och ökar sina utdelningar.
RaderaViktigt att lära lite av historien, det är inte så länge sedan en direktavkastning på 2-3% ansågs högt. Vi är i lite speciellt läge nu med minusränta samtidigt med högkonjunktur. Hälsningar, T