fredag 9 november 2018

A fool

Vissa pratar om "second level thinking", medan andra pratar om att "tänka ett steg längre". Oavsett begreppsval är det "same shit, different name". Emellertid är själva meningslydelsen intressant att diskutera - tänker vi verkligen ett steg längre än vad marknaden och den genomsnittliga investeraren gör, eller är fallet som sådant att vi lurar oss att tro det?

Jag har inte så många rädslor och vad jag kan minnas, ej heller haft. Ormar var något som min mor tyckte var "coolt", så på flera skollov och helger under min ungdom  kunde vi åka till diverse terrarier e.d. och se, hålla och "leka" med dessa fjällbärande kräldjur. Spindlar, tjejbaciller, grönsaker eller dylikt har heller aldrig varit något som jag har varit rädd för, även om jag har försökt att undvika de två sistnämnda under vissa tider i mitt liv.
Emellertid har en rädsla kommit att växa sig allt starkare för envar år som jag har traskat på allas vår Terra Nova. Jag har aldrig känt en sådan rädsla som denna och jag är faktiskt kluven till om jag vill bli kvitt den. Ömsom kan den göra mig villrådig, nervös och orolig, ömsom att jag känner mig närvarande, reflekterande och stark i mitt psyke. Jag talar om mig själv.

I Shakespeares pjäs As You Like It säger karaktären Touchstone: "A fool think of himself as wise, but a wise man know himself to be a fool" och just detta citat ringar in allt det som jag vill säga kring "second level thinking". Är jag smart och verkligen tänker ett steg längre, eller har jag inte lyckats se, tolka eller inse att det som jag tror är det korrekta och mest logiska, istället är det motsatta?

Är jag en dåre som tror att bolag likt Net Gaming kommer att växa enormt i och med öppningen av USA, eller är jag en dåre som inte ser det uppenbara i alla de risker som finns? Är marknaden dåren? Är jag? Hur kan man bekämpa denna rädsla för sig själv? Jag vill hävda att det är fel fråga att ställa. Istället är en mer bra och passande: "Hur kan jag utnyttja denna rädsla, vilket jag istället vill kalla och utnyttja som en förmåga, till att verka och göra det allra bästa möjliga?"


"[...]A fool think of himself as wise, but a wise man know himself to be a fool[...]"

Att vara rädd för sig själv och de beslut som man fattar är ett tecken på att man inte är förblindad av sig själv och sin egen egocentriska livsvärld. Det är ett bevis på att man tidigare har gått på minor och att dessa har tagits lärdom av. Det är ett bevis på att man vet att psyket är en listig spelare, som mer ofta än sällan strävar efter de snabba och enkla belöningarna, oavsett om kostnaderna i det längre perspektivet överstiger Eldorados rikedomar.

Tvivel är ett annat begrepp på ovan, men ändå anser jag det inte lika träffande. Jag kan tvivla på mig själv, men det som jag är rädd för är att ta fel beslut och agera fel. Är det rätt att köpa bolag G5, eller lurar jag mig själv? Vågar jag lita till mig själv och mina slutsatser? Finns det ett undermedvetet som lurar mig likt en bandido på en saloon i Las Vegas? Gör jag rätt i att ... Gör jag rätt med att...

Svaret finns aldrig att läsa tillika se på förhand, utan det blir enbart synligt efter att vi har agerat. Varje gång som jag gör något av betydelse, förstå mig rätt, kan jag alltid känna rädslan att jag har lurat mig själv. Jag vill vara den smarta, som vet att han är en dåre, men jag undrar om jag inte är en dåre som tror sig att detta är möjligt(?).

Är du en dåre som betraktar sig som vis, eller är du en vis person som vet att du egentligen är en dåre?

8 kommentarer:

  1. Jag väljer alternativet: Jag är en dåre och betraktar mig själv som en dåre!
    Det blir så mycket enklare så :-)
    Att ha bra självinsikt anser jag vara ett mycket starkt vapen i alla lägen. Jag vet när jag ska ta strid för att jag har rätt(eller tror mig ha)lika väl som jag ödmjukt drar mig tillbaka när jag känner gungfly under fötterna i ex. en argumentation. Blir jag överbevisad så ändrar jag min åsikt/inställning.
    Kunskap jag tillgodogjort mig försöker jag använda vist men ibland gör omständigheter/jag tokiga val trots bra överväganden och då stå jag där likt en dåre.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej PP och tack för din kommentar!

      Självinsikt är extremt viktigt. Bra/kul att höra att du upplever dig ha detta. Något som jag tror många "lider" av är att de tror sig ha detta, men egentligen inte har det. Dvs de gör ej verkstad av snacket/det inbillade.

      Önskar dig allt gott!

      /Sofokles

      Radera
  2. Jag har ständiga tvivel på min förmåga, när jag går tillbaka i min investeringsdagbok och läser så är det snarast ett överfokus på misstag och lärdomar kan kan dra från det. Men det är väl samtidigt de ständiga tvivlen som gör att det ändå går väldigt bra sett över längre tidsperioder. Min internetbank ger mig ju nyckeltal på genomsnittlig årsavkastning, sharpekvot etc sedan start för över 20 år sedan och trots mina tvivel och skeptiska inställning talar ju dessa hårda fakta för att jag är bättre än snittet. Hittills, jag oroar mig ständigt för om / hur jag ska hantera nästa nedgång och hur stor del turen har spelat i min framgång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Road och tack för din kommentar!

      I mina öron "låter" det som du skriver som att du är en vis man - en vis man som egentligen inte är en dåre. Tjugo år med "bättre än snittet" är ju inget annat än fantastiskt resultat - applåder!

      Önskar dig allt gott och en slapp helg.

      /Sofokles

      Radera
  3. Detta får mig att tänka på Dunning-Kruger-effekten, som säger att de dumma inser inte riktigt hur korkade de verkligen är, medan de smarta inte heller inser hur korkade de dumma är (jämfört med dem själva). Har man gjort ett par lyckosamma investeringar vill man gärna tro att man ligger uppe till höger på skalan, men i själva verket kanske man är urtypen av en mitt i vänsterpuckeln.

    Jag är antagligen inte så smart som jag skulle vilja tro, men en sak är jag bergfast övertygad om: Många av de som sprider sina analyser i finansmedia, må det vara journalister, fondförvaltare, aktiestrateger, TA-gurus eller börspsykologer, har ofta en väldigt grund förståelse av det de pratar om. De verkliga experterna har väl viktigare saker för sig får man förmoda.

    För det är ju så att det som är second level thinking för den ena är second rate thinking för den andre. Och det senare har vi tyvärr ett överflöd av i dagens börsbevakning.

    Mvh Mattias

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Mattias och tack för din kommentar!

      Kloka och, enligt mig, fullt rationella tankar; "För det är ju så att det som är second level thinking för den ena är second rate thinking för den andre. Och det senare har vi tyvärr ett överflöd av i dagens börsbevakning.".

      Är mycket tacksam och glad över dina besök tillika kommentarer!

      Allt gott!

      /Sofokles

      Radera
  4. Bra inlägg!!! Kommer att tänka på ”Fooled by randomness” av N. N. Taleb. ”Everyone wants to succeed in life. But what causes some of us to be more successful than others? Is it really down to skill and strategy - or something altogether more unpredictable? ”

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej FO och tack för din kommentar!

      Viktigt och intressant citat!

      Önskar dig allt gott!

      /Sofokles

      Radera