Under början av veckan injicerades börsen av inte bara en, utan två doser av diverse energigivande substanser som fick den att avancera över 2 procent under tisdagen den 7/12. Som många andra gladdes jag med uppgången, men mer var det inte. Visst känns det ”kul”, men ju längre jag har vistats på de betesfält du och jag delar, desto mer har jag förlikat med att de dagliga rörelserna inte är annat än tillfälligheter. Dagligt brus. Tillfälliga lyckorus likt de vi alla kan känna då och då.
Jag upplever mig inte, och beskrivs inte heller av andra, som Ior eller Kafka, utan jag bedömer mig vara optimistisk. Även om jag lockas av dystopier är min förhoppning att de aldrig kommer att bli verkligheter… Jag lever även enligt den lära stoikerna lär ut (se tidigare inlägg). Sällan har materiella ting lockat mig och alltid(!) har jag, så vitt jag kan minnas, haft fokus på nedsidan och alltid tänkt på att vara förberedd på att X kan inträffa i morgon och att jag således måste vara förberedd på det. En försiktig general, helt enkelt. I det vardagliga livet. På börsen. I mitt yrkesliv. Här tror (läs: ”vet”) jag att min uppväxt och tidigare livshistorik har präglat mig. De värderingar med mera som mina föräldrar och alla vuxna omkring mig har lärt ut genom att dels berätta, dels visa har bidragit till att skapa den jag är idag. Att även ha haft fått möta motgångar och stora utmaningar som ung - sådana man ej önskar någon - har gjort att jag alltid ser till att det finns knäskydd, handledsskydd, fallskärm, hjälm och bälte. På ett sätt är jag "tacksam" att jag fick utstå livets hårda prövningar som ung och att jag tidigt, om än inte direkt, insåg värdet av att använda dem till min fördel. Förstå mig rätt, men istället för att låta dem påverka mig negativt vände jag på myntet (invertera!) och tänke hur jag istället kan dra nytta, utvecklas och bli starkare.
/Cristofer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar