- Ryssland
- Grekland
- QE
- Oljan
- Minusränta
Jag har länge gått med uppfattningen om att det dyra skall bli dyrare och att vi ännu inte är i närheten av en sättning. En nedgång, javisst. Men sättning? Nej. Observera att detta enbart är vad jag TROR (bs-grabbarna har ännu ej lånat ut spåkulan...).
Om jag nu tror så hårt att börsen kommer fortsätta upp, varför överför jag inte mer till ISK:t? Varför köper jag inte mer och därmed ökar avkastningen (men även riskerar en större förlust)?
Först och främst beror det på att jag tror på att köpa successivt för att sprida riskerna. Likaså är det lätt att bli blind av såväl känslor, humör, nuvarande börsläge, tolkning som av nyhet och "tips".
Om man skall dra det ett strå längre närmar vi oss Platons skuggvärld.
Därtill känner jag mig själv. Att öka för mycket på en snabb tid har, av erfarenhet, visat sig ge mig problem att fokusera på annat, såsom jobb och studier. Det har känts som att jag riskerat allt för mycket på saker jag inte är helt bekväm med. Detta var känslorna som existerade i början, då jag började med investeringar. Nu har jag blivit mer lugn och kommit tillfreds med att lita på mina analyser, att kurser går upp och ned samt att inte bara säga utan även följa devisen: ligg lång! Med andra ord kan man säga att jag har gått in skorna. Förvisso har jag fortfarande lite skoskav men det blöder inte lika mycket och det ser ut som sårskorpan på vänster fot tycks läka bra.
KBT är en välanvänd behandlingsmetod som går ut på att sakta, med små men säkra steg, utsätta sig för det som är associerat med ångest, obehag eller liknande. Som exempel: Du känner obehag med att vistas med din svärmor. Hennes röst, rörelser, blickar (ja, just de där dömande blickarna) ger dig kalla kårar som skulle få självaste Hades att dra togan om sig. Varje helgdagsfirande är en plåga och du känner att du är beredd att betala mycket för att slippa undan...
Genom att fly stärker du din ångest/ditt obehag och denna kommer bli allt svårare för varje tillfälle att besegra. För varje gång du undviker att utsätta dig själv för ditt obehag ökar just obehagstyngden med ytterligare en sten i din redan allt för tunga väska. Och sedan ytterligare en. Och ytterligare än. Innan du vet ordet av har du Kilimanjaro i ryggsäcken och det är en svår nöt (hrmm...berg) att knäcka. Istället skulle du kunna försöka komma tillfreds med att:
1. Jag har problem/obehag
2. Jag vet när/hur detta infinner sig
3. Jag vill gärna kunna bli av med detta
4. Jag är beredd att jobba med och möta detta obehag och gå vinnande ur striden (för vem vill inte ha "makten" över svärmor?)
Hur gör du? Jo, du ser till att varje söndag bjuda gamle goda svärmor på en söndagsstek (med den obligatoriska efterrätten och fika på det. Och glöm för tusan inte fikat på fikat, för är det något svärmor blir arg och extra "svärmor med den dömande blicken" av, så är det just att du missar fikat på fikat. Och snåla heller inte på steken). Låt dessa söndagar pågå under en längre tid och simsalabim; ångsten/obehaget är borta och du kan nu ha en (relativt!) skön Julafton. Har du tur kanske du t.o.m. får ta från det undre lagret INNAN det övre är slut!
Genom att fly stärker du din ångest/ditt obehag och denna kommer bli allt svårare för varje tillfälle att besegra. För varje gång du undviker att utsätta dig själv för ditt obehag ökar just obehagstyngden med ytterligare en sten i din redan allt för tunga väska. Och sedan ytterligare en. Och ytterligare än. Innan du vet ordet av har du Kilimanjaro i ryggsäcken och det är en svår nöt (hrmm...berg) att knäcka. Istället skulle du kunna försöka komma tillfreds med att:
1. Jag har problem/obehag
2. Jag vet när/hur detta infinner sig
3. Jag vill gärna kunna bli av med detta
4. Jag är beredd att jobba med och möta detta obehag och gå vinnande ur striden (för vem vill inte ha "makten" över svärmor?)
Hur gör du? Jo, du ser till att varje söndag bjuda gamle goda svärmor på en söndagsstek (med den obligatoriska efterrätten och fika på det. Och glöm för tusan inte fikat på fikat, för är det något svärmor blir arg och extra "svärmor med den dömande blicken" av, så är det just att du missar fikat på fikat. Och snåla heller inte på steken). Låt dessa söndagar pågå under en längre tid och simsalabim; ångsten/obehaget är borta och du kan nu ha en (relativt!) skön Julafton. Har du tur kanske du t.o.m. får ta från det undre lagret INNAN det övre är slut!
Frågan är nu: Ska jag ta ett litet "KBT-steg" och överföra mer från sparkontot? Eller, ska jag fortsätta som jag hittills gjort och överföra varje månad? Mitt ISK består just nu av cirka 60 % av mitt totala kapital. Eller med andra ord. Mitt sparkonto består av 40 % av mitt totala kapital.
Kan en överföring av ytterligare 100k ses som att jag är en naiv och fartblind flockvarelse som går med övertygelsen att börsen kommer fortsätta upp ett bra tag till och att en krasch inte kommer drabba just mig? Allt handlar om att lita på sina analyser och tolkningar men också till intuitionen och "känslan".
Beslutet är mitt att fatta och det finns såväl för- som backdelar oavsett vilket detta blir. Dock är det alltid bra att få feedback, andra synpunkter mm.
Tillägg 1: Skribenten (dvs. jag) har inga innehav i "Svärmor".
Tillägg 2: Denna vecka har Skue Sparbank köpts till en kurs på 78 NOK.
Kan en överföring av ytterligare 100k ses som att jag är en naiv och fartblind flockvarelse som går med övertygelsen att börsen kommer fortsätta upp ett bra tag till och att en krasch inte kommer drabba just mig? Allt handlar om att lita på sina analyser och tolkningar men också till intuitionen och "känslan".
Beslutet är mitt att fatta och det finns såväl för- som backdelar oavsett vilket detta blir. Dock är det alltid bra att få feedback, andra synpunkter mm.
Tillägg 1: Skribenten (dvs. jag) har inga innehav i "Svärmor".
Tillägg 2: Denna vecka har Skue Sparbank köpts till en kurs på 78 NOK.
40 % av totalt kapital på sparkonto låter högt tycker jag (om du inte tänkt använda dessa pengar närmaste åren). Men samtidigt får jag nästan ont i magen av att se redan högt värderade bolag dra 20 % på en vecka (Avanza). Känslan är att folk börjar kapitulera inför att uppgång är enda möjliga scenariot och då är vi nära åtminstone en tillfällig topp. Alltså inte bästa tillfället att tokköpa. Ser dock inte vad som skulle kunna ge skjuts neråt mer långsiktigt i dagsläget. Dessutom, är man långsiktig finns alltid bolag som är fundamentalt undervärderade - att börsen är dyr gör bara att man får vara mer noggrann i sin analys och mer selektiv.
SvaraRaderaFörvisso är det högt, men som jag skrev handlar det om att känna ett lugn (when in doubt, stay out-tänkande). Dock lutar jag mer och mer åt att föra över mer € till ISK:t och öka i de bolag jag just nu VILL öka i.
SvaraRaderaDet är en svår balansgång men någon gång måste man ta steget. Likaså, pengar gör pengar (om det nu går åt "rätt" håll).
Håller med dig om Avanzas galna uppgång. Såg att SEB höjt riktkursen till 400 kr, men ändå...
Tack för din kommentar och ett stort tack att du tog dig tid att titta in på bloggen! Hoppas på återseende.
/Sofokles-
Nu blev det lite sent svar men kanske bättre sent än aldrig :)
SvaraRaderaKommer börsen gå upp så är klumpsumma bättre än utspridda köp. Sen är svårigheten att bedöma om och när den kommer gå upp och för att skydda sig mot nedgång månadssparar man. Jag gick själv in med nästan allt hyfsat fort, inte för att jag hade så många tillgångar (vilket jag tror hjälpte). Jag tror dock det även är bra att spridda ut köpen då man lär sig mer och mer och då är det bra med likvida för att ta in nya bra case man hittar. Jag har själv lite svårt utan stor inkomst, och måste omfördela de tillgångar jag har, vilket kan vara väldigt svårt när man hittar nya intressanta bolag.
Nu vet jag inte om det här hjälpte men jag tror inte du gör fel oavsett även om jag inte vet om KBT är så passande att applicera på investeringar. Ibland är det inte fel att följa känslor/instinkt.
För övrigt tycker jag du har en mycket trevligare portfölj nu än när du började blogga och det är alltid spännande att se när folk utvecklas. (apropå skoskav).
Som vanligt: Visdomsord!
RaderaDet är svårt för mig att finna ngn sorts gyllene regel/formell för hur jag ska göra. Dock har jag ändå, till stor del, spridit ut inköpen. Dock, det grämer mig lika mycket, oftast mer, att ha pengar liggandes på banken där den största nyttan de gör är att spela fickpingis med benkdirektörerna. Förvisso ser jag dem (pengarna; INTE direktörerna, hehe) som en krigskassa men...ja, kanske är den lite för stor(?).
Det är bra och viktigt att du poängterar "känslan". Alla skriver alltid om hur man aldrig ska låta känslor mm. påverka, men ibland kan man välja att gå ur/in en aktie på den. Förvisso ökar ju risken avvsevärt men även känslan kan ibland trumfa en analys;)
Jag vill tacka för dina komplimanger. Jag känner hur jag utvecklas genom bloggen och även hur jag blivit mer lugn i att se dagskurser.
/Sofokles-
Det gäller väl att kunna tolka sina känslor (för att inte öka risken), är det att man grämer sig för kursen gå ner någon procent så får man fundera på om man verkligen tror på caset eller ej. Jag inbillar mig att efterhand när man får mer erfarenhet så blir det lättare att se om ett bolag överlag ser bra ut och är förtroendeingivande. Främst brukar jag få en "gut reaction" att det inte är något jag vill investera i. Likaså har man gjort en bra analys så brukar jag kunna få någon slags känsla över bolaget och dess kvalité, både bra eller dåligt.
RaderaSedan behöver inte känslan alltid vara rätt men om den stämmer överens med siffrorna/analysen brukar det vara ett gott tecken.