Outsmart yourself

"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka". A. Einstein

Den mänskliga hjärnan är ett mäktigt organ som gång på gång bevisar för oss människor, dess bärare, hur kreativ och innovationsrik den är. Rätt använd kan den vara din bästa allierade, men även motsatsen gäller; fel använd och du har din värsta fiende ridandes shotgun bredvid dig.
"Ahh", börjar du tänka och fortsätter, "då är det ju bara att använda den rätt." Absolut, det är det ju bara att göra. Ser vi tillbaka på mänsklighetens historia kommer vi se såväl framsteg som framgångar, men också dess antonym. Mer ofta än sällan tror jag att motgångarna, problemen, magplasken et cetera har grundat sig i människan ignorans, dess bristande insikt i att hjärnan spelat dem ett spratt. När man väl tror sig vara säker på en sak eller ett beslut kan fallet mycket väl vara att hjärnan inte har energi att ifrågasätta och problematisera detta, och istället sänder signaler såsom; "Visst. Kör på bara. Det är helt rätt." Detta trots att den, med rätt förutsättningar; lugn, energi och syre, skulle ha sagt något annat.

En av de filmer jag håller högt är "The Usual Suspects", där Kevin Spacey gör en av sina bästa roller. Under en scen säger hans rollkaraktär, Kerbal; "The greatest trick the devil ever pulled was to convince the world he didm't exist". Om än något långsökt ändock träffande kan detsamma sägas om hjärnan och dess agerande kring vårt beslutsfattande. Då den saknar energi lurar den vårt medvetande att tro att de beslut vi fattar är korrekta och noggrant grundade; "The greatest trick the brain always play is to fool us to belive in the incorrect when we don't suport it with right supplies".

"[...]ty den är ett krig vari vi kan vinna strider men aldrig själva kriget[...]"

Vi har, vid flera tillfällen, diskuterat hjärnan, dess roll samt dess makt över oss. När vi tror oss vara spelaren framkommer mer ofta än sällan att vi är de som blir spelade. Hur kan man identifiera de tillfällen då hjärnan går på crusing-control och då den spelar oss ett spratt? För lite mer än ett år sedan skrev jag om system 1 och system 2 och dessförinnan om "när smarta människor agerar dumt". I dessa framkom lite tips på hur man kan försöka att bli mer medveten tillika hur man kan utveckla detta extremt intressanta organ. Jag skriver "försöka", för kampen är en oändlig sådan; ty den är ett krig vari vi kan vinna strider men aldrig själva kriget. Du kanske vinner en eller ett par matcher men ligatiteln är ännu ej vunnen och för att kunna vinna den måste du vinna varje match i en liga vars sista match spelas i samma stund då du tar ditt sista andetag.

Jag tror att många investerare är medvetna om hjärnans roll men undervärderar och bagatelliserar psykets, medvetandets därtill det undermedvetnas roll.

Hur kan man förmå sig att tänka utanför hjärnans box? Hur kan man "outsmarta" sig själv att bli mer innovativ och därmed mer handlingskraftig att reflektera och agera (mer) korrekt i sitt liv i allmänhet men i sina investeringar i synnerhet?

"[...]Förvisso är det inte 8.0 på richterskalan men i alla fall en 6:a[..]"

Hjärnan gör ständigt antaganden baserade på tidigare erfarenheter. Igår agerade du si och så, åt det och det et cetera och eftersom du överlevde den dagen uppfattar hjärnan att allt som du gjorde var bra tillika nödvändigt. För att spara på därtill kanalisera energi och fokusera på andra, mer kognitivt krävande spörsmål, tenderar den att sätta på autopiloten gällande det mer vardagliga. Den upprepar det förflutna då detta har bevisat att det vidmakthåller en överlevnad (här går vi tillbaka till vår tid som primater - reptilmedvetandet). En konsekvens av detta är att när det blir tal om något nytt, att göra något annorlunda och innovativt, som mycket väl kan leda till en förbättring, skapas osäkerhetssignaler. Hjärnan vill hellre vidmakthålla tidigare - säkra - beteenden. När allt kommer omkring är det ju bevisat att det de facto fungerar, eller?

Dessa hjärnsignaler som uppkommer när det är dags förr något nytt är den främsta orsaken till att vi ofta drar oss för att våga reflektera och agera med nya förfaranden. Detta gäller såväl individer som företag och andra organisationer. Jag kan enbart gå till mitt eget arbeta då det börjar diskuteras om en viss rutin skall ändras. Förvisso är det inte 8.0 på richterskalan men i alla fall en 6:a. Varför? Jo, det kan leda till (nya) problem, förödelse, extraarbete et cetera. Det man i sammanhanget ofta glömmer är att det också kan leda till det motsatta. Att våga tänka nytt. Att våga vara innovativ är något som vi måste göra. Annars kan vi istället överlåta planeten till aporna och vi själva sälla oss till hamstrarna och göra dem sällskap i deras hjul.

Innovation handlar om förändring. Det handlar om att göra något annat än vad du tidigare har gjort. Har du alltid satsat på nya IPO men där resultatet nu kommit att bli mer negativt än positivt? Fortsätter du trots detta att upprepa samma mantra i den blinda tron att det inte är du som ska ändra på din investeringsfilosofi, utan att det är alla andra som ska anpassa sig efter din nyss nämnda? Det handlar om att försöka något som du inte har gjort förut, som t.ex. att testa en ny investeringsstrategi, och det nya kan ge dig känslor nära rädsla, fruktan, osäkerhet, förnekelse med mera. Och visst, kanske talar de sanning, men de kan också tala lögnarens språk.

Jag har, under en lång tid skall tilläggas, läst ur Dr Karl Lehmans (nej, inte en bror till de Lehman's du tänker på) alster "Outsmarting yourself". Nedan kommer några axplock av vanliga, ändock viktiga, utmaningar som hjärnan ställs inför.

Utmaning nr 1: Hjärnan vill bli kvitt och lösa smärtor, förluster, röds siffror i portföljen samt problem först, då den är konfigurerad att minimera dessa, som t.ex. energi, blod et cetera. Vi vill behålla det vi redan har. På samma sätt är vi inte intresserade av något nytt, förrän vi tar itu med våra smärtor. Hjärnans prio är alltid att se till att alla vitala organ och andra kognitiva mekanismer fungerar. Beträffande nöje, nya och spännande saker, hamnar de på plats nummer två.

Lösning: Inse att alla människor, inklusive du själv, vill bearbeta och lösa ovan nämnda smärta tillika problem mer än något annat. Försök att vara kuren; var en ipren, alvedon eller för den delen, panodil. Innovation handlar inte bara om att skapa något nytt och annorlunda. Det bör lösa ett problem som du har. Infomercials, som trots att såväl 80- som 90-talet med Jane Fonda, i sin spandexdräkt skrikande reklam för någon ny aerobics-work-out-master-video passerat, tycks fortleva är särskilt effektiva på att visa detta.
Lider du av att se röda siffror på dina innehav? Upplever du att det inte blir bättre och att de magiskt blir blå av att du stirrar dem blinda? Vad sägs om att istället acceptera din "smärta" och istället försöka fokusera på annat? Beträffad smärta är det, när allt kommer omkring, bara en känsla och som en känd filosof en gång sa; "[...] är bara svaghet som lämnar kroppen.".

"[...]Bättre att köra bandet 07:00-16:00 måndag till fredag, "unna sig" räkmackan till fredagsfrullen[...]"

Utmaning nr 2: Expertis är fiende till innovation. Ja, du läste rätt. Vår hjärna konstruerar nervbanor som lösningar på olika problem och sätter gärna dessa på "default" om de en gång visat sig fungera.
Vad vi vet bäst (eller i vissa fall har hört och tror på) blir inte så sällan vårt standardförfarande. Nackdelen med detta är att när vi hittar en lösning på ett problem slutar vi att leta efter nya, eventuellt bättre, sådana. Istället för att försöka utveckla, och till viss del då falsifiera hjärnans antagande att nuvarande lösning är den bästa, blir hjärnan bekväm. Varför anstränga sig "i onödan, liksom"? Ja, varför anstränga sig? Varför vilja ha ut mer av livet eller sina investeringar? Varför vilja utvecklas? Bättre att köra bandet 07:00-16:00 måndag till fredag, "unna sig" räkmackan till fredagsfrullen, lättölen till lunch och stämpla ut kl 15:00 för att först bege sig till bolaget, köpa tio starköl, cykla hem, ta en dusch och sedan sätta sig vid tv:n, dundra på Iron Maiden, tända en cigg, luta sig tillbaka i soffan, som nog håller ett år till trots att fjädringen får den att kännas som trägolv, knäcka upp ölen och tänka: "Fan vad gött jag har det." Beträffande söndagsångesten och måndagens förverkligande av denna är en helt annan (pant)femma.
Anser du dig vara oövervinnerlig i dina investeringar? Är det enbart blå siffror och gudomlig utveckling? Tror du, med handen  på hjärtat, att denna kommer fortsätta i en evinnerlighet bara av sig självt? Knappast, förr eller senare, kommer ölens pris stiga, soffan bli utsliten, högtalarna spräckta et cetera.

Lösning: Fortsätt leta och söka! Även om det låter enkelt skall du inte nöja dig med nuvarande lösning tillika svar på dina problem. Ja, du lyckades bra med dippen i Betsson; du var kall, bedömde situationen som så att det var en kraftig överreaktion på deras vinstvarning, och för det skall du med rätta vara nöjd. Emellertid; kunde du ha gjort det hela ännu bättre? Håll igång drivet tills du har slut på idéer och när det inträffar lägger du i nästa växel.

"[...]Lägg dig under skalpellen och tillåt dig själv se hur stark/svag du är[...]"

Utmaning nr 3: Hjärnan vill ha lösningar, inte problem. I affärsvärlden hör vi uttrycket "Kom inte med problem, utan ge mig lösningar." Ur en överlevnadsperspektiv är detta vettigt. När man står inför möjligheten att bli uppäten av ett lejon säger hjärnan: "spring för h****e", vilket vi gör. Men i en värld full av innovationer, likt den vi idag lever i, och där man ständigt vill nå nya sådana, är faktiskt "problemet" viktigare.

Lösning: Fråga bättre frågor. Einstein sa: "If I had an hour to save the world, I would spend 59 minutes defining the problem and 1 minute firning solutions". I stället för att be om breda idéer och lösningar om hur du kan öka din portföljs värde, studera först hur du kan optimera din strategi på gräsrotsnivå; leta och identifiera nya och spännande bolag, studera dem utifrån minsta lilla stavelse, besök dem om möjligt och nöj dig inte förrän du känner dig helt tillfreds. Identifiera dina egna portar men också dina vägspärrar. Vad är din styrka? Vad är din svaghet? Lägg dig under skalpellen och tillåt dig själv se hur stark/svag du är. Först då kommer du att lyckas (bättre).

Utmaning nr 4: Hjärnan längtar efter samfälldhet (koherens). I motsats till konventionell visdom lockar inte motsatser. Det är säkrare att vara medborgare i en stam av människor som tänker på samma sätt. Saker blir gjorda snabbt. Det känns lätt. emellertid överlistar denna (falska) trygghet innovation.
Gå in på Starbreezes* forum och försök att finna mer än 10 inlägg de senaste veckorna som ifrågasätter och problematiserar det ryggdunkande som förekommer. 

"[...]Hjärnan använder en mönstermatchningsteknik som kallas "konfirmeringsbias[...]"

Lösning: Arbeta med människor som inte är kopior av dig själv; som inte uppskattar allt det du gör, säger och tycker, utan vågar komma med andra, för dig, obekväma reflektioner samt ageranden. Hitta och rör dig kring personer med olika bakgrund, personlighet stilar och intressen. Detta gäller även på andra plan, såsom t.ex. andra investeringsstrategier, bolag och så vidare. Läs nya bloggar och inte bara de sedvanliga. Testa att gå in på Börsdata istället för Morning Star. Uppskatta deras bidrag till dig. Ta kampen och "våga" använda nya förfaranden i syfte att, t.ex., utveckla dig själv som investerare.

Utmaning nr 5: Hjärnan ser utifrån sitt antagande därtill sin tro. Hjärnan använder en mönstermatchningsteknik som kallas "konfirmeringsbias." Allt nytt eller oliktänkande som går emot detta bias blir genast refuserat eller tolkat som "fel" av hjärnan, som hellre kallar ut kavalleriet än en välkomstkommitté. Detta är anledningen till att två personer kan lyssna på samma politisk kandidat och höra helt olika saker (jmf. Trump på det republikanska konventet). Trots att du hyser tankar/en tro på att du tänker och agerar korrekt kan, sett ur ett innovationsperspektiv, faktiskt det motsatta gälla. Du kan vara fast vid vissa ideér, såsom att Anoto visst har gått från en "tenbagger" till ett "turnaround-case" och att det inte är mer än rätt att belåna huset och trycka in allt i nämnda bolag. Allt detta medan sanningen istället mer  intar positionen som grå på den omtalade, svartvita färgskalan.

Lösning: Försök att hitta någon i din omgivning, såväl reell som virtuell, som kan spela djävulens advokat. Gå inte till samma personer för konfirmation (som du på förhand vet att du kommer att få). Sök upp andra, oliktänkande människor som du misstänker skulle förkasta idén. Lär av dem. Omvärdera din tidigare så självklara lösning utifrån dina nya intagna perspektiv.

"[...]Tysta ditt dorsolaterala prefronttalkortex[...]"

Utmaning nr 6: Din hjärna ser bara en bråkdel av verkligheten. Medan du fokuserar på X växer detta och gör att Y, Z, M, N och alla andra bokstäver försvinner i periferin. Hjärnans retikulära aktiveringssystem är utformat för att filtrera bort 99,99 % av övrigt stimuli. Detta förfarande kan tyckas dumt men det fyller en funktion, nämligen att skydda hjärnan från att ta in och bearbeta all information som finns runt omkring oss. Tyvärr tillkommer den uppenbara nackdelen; du får svårt att upptäcka och därmed ta in annan information. Således begränsar din referensram dina möjligheter till innovativt tänkande.

Lösning: Ibland måste man, med en målmedvetenhet och vilja likt Gunde Svan, omskola hjärnan. Delta i diskussioner, läs texter, lyssna på roddar et cetera som inte är relaterade till ditt arbete eller din ståndpunkt/åsikt i din hobby och intressen. Detta kommer hjälpa dig se världen ur andra perspektiv. Är du intresserad att investera i Novo Nordisk bör du inte bara lusläsa rapporter; läs bloggar från folk som lider av diabetes, läs en tidsskritt som skriver om detta men inte från ett investerarperspektiv och så vidare. Läs gärna annat också, som inte har med Novo Nordisk och dess affärsverksamhet att göra. Det är då du kommer upptäcka andra, och kanske mer intressanta, saker.

Utmaning nr 7: Hjärnan tänker för mycket: Den dorsolaterala prefronttalkortexen är den dömande delen av hjärnan. Det är analytisk och beräknande. Detta är bra för beslutsfattandet som kräver "logik" (på tal om logik rekommenderar jag tidigare inlägg). Emellertid kan denna del av hjärnan döda innovation. Genom detta fokus minskar hjärnan på syretillförseln till andra nervbanor (jmf. utmaning nr. 6), vilket får till följd att du "kväver" hjärnan.

Lösning: Tysta ditt dorsolaterala prefronttalkortex genom t.ex. meditation, yoga, mindfulness, duscha eller någon annan avkopplande aktivitet. Detta gör det möjligt att få tillgång till de andra kreativa delarna av hjärnan. Aristoteles fann sina största genombrott medan han tog en siesta. Undertecknad fattade sitt beslut att investera i Protector våren 2013 då han tog en dusch. Det företaget gav mig en avkastning på 100 % hösten 2015!

Hjärnan är oerhört kraftfull. Och den gör sitt jobb utomordentligt väl: att se till att du, individen, överlever. Även om detta naturligtvis är önskvärt tillika högst värdefullt, begränsar det envar möjligheter möjligheter att prova nya saker. För att göra detta måste vi bli metakognitiva och alltid fråga oss från vilket perspektiv vi ser en viss händelse, tanke, känsla et cetera. Förvisso finns alltid den obesvarade frågan om hjärnan sedan lurar oss att tro att vi ser från ett annat, "friskt" perspektiv och att vi med det blir dubbellurade. Dock är det en annan diskussion som får tas ett ett annat inlägg. Kontentan är att vi besitter alla ett vapen så kraftigt att vi inte ens kan föreställa oss dess förmåga. Ingen hade ens kunnat föreställa sig atombomben, eller att vi skulle landa på månen. Jag hade knappast förväntat mig att jag skulle lyckas nå en hundraprocentig avkastning på ett enskilt innehav.

Hur gör du för att inte fastna i hjärnfällor och hur tacklar du de utmaningar din hjärna utsätter dig för? 

*Jag tycker att det står mycket matnyttigt på Starbreezes forum och det är mycket duktiga tillika insatta investerare där. Emellertid upplever jag, vid de tillfällen jag besöker forumet, att ryggdunkningar är legio och att det mer ofta än sällan handlar om att bekräfta varandra och varandras åsikter.