Vem tar mest risk?

I allmänna ordalag tycks konsensus bland de flesta vara att de som ägnar sig åt värdeinvestering har färre bolag än de som applicerar en utdelningsfokuserad strategi. Konsensus tycks även råda kring uppfattningen att de förstnämnda tar en högre risk i och med att de har mer kapital fördelat på färre bolag, medan sistnämnda har sitt kapital mer utspritt på flera bolag. Utifrån dessa uppfattningar tycks det också råda en sorts konsensus att det är de förstnämnda – värdeinvesterarna – som tar den största risken, men min fråga är om detta inte är en sanning med en mycket stor modifikation(?).

Värdeinvesterare.

• Ägnar mycket tid till att läsa på om sina bolag.
• Bedömer att det finns ett inneboende värde i bolaget/aktien och att marknaden ännu inte har upptäckt det.
• Genom att vara pålästa tror de sig ha kontroll och kunskap om hur bolaget kommer att utvecklas (Ingen kan veta detta till hundra procent, inte ens bolagets ledning).
• Har ofta få bolag i sin portfölj, vilket gör att kapitalet är mer utsatt för risker(?).
• Ett felsteg kan få en betydande påverkan på portföljen och om det vill sig illa kan investeraren nödgas att antingen sälja av med en förlust, eller bli sittandes en längre tid än vad denne hade räknat med (således förloras även en eventuell alternativavkastning).
• Även om denna strategi inte behöver betyda mer magproblem, tror jag att så är fallet då det ofta är mycket kapital fördelat på färre bolag. Således finns alltid en del av känslorna., tankarna och sinnena på portföljen och dess bolag.

Utdelningsjägare

• Kan läsa på mycket om ett bolag inför en investering, men sedan blir det mer att ”ögna igenom” de rapporter som kommer. Därutöver följer dessa jägare av utdelning inte sina bolag så mycket, då faktum är att portföljen ofta är på +20 bolag.
• Investerar främst för att få en utdelning och har oftast ingen direkt plan på en exit vid en eventuell full- eller t.o.m. övervärdering av aktiekursen.
• Många vet att hög direktavkastning ofta är ett tecken på att det är ett mindre välmående bolag. Emellertid tenderar många utdelningsjägare att dras till dessa för just det faktum att en hög DA får deras excellsnurror att gå bananas (ofta, men inte alltid, brukar följden vara utannonsering om sänkt utdelning, vilket även får kursen att sjunka likt vore den Titanic).
• Tittar mer ofta än sällan på historik än framtiden, vilket gör att de kan drabbas av såväl ”history-” som present bias.

I tider då bolag och dess aktiekurser tenderar att bli straffade likt Jesus av romarna vid minsta lilla negativa nyhet, är min fråga vilken av ovan två investeringsstrategier som är mest riskfylld:

Person A – värdeinvesteraren – som har fem bolag, varav ett drabbas av mycket, mycket negativa nyheter och därmed slår hål på en del av den hittills skapade portföljsavkastningen. Detta hade möjligtvis, även om det är osannolikt, kunnat undvikas genom att person A varit än mer påläst och insatt (vilket han redan är. Vi pratar här om detaljernas detaljer).

Person B – utdelningsjägaren – som har tjugofyra bolag, varav fyra kommer med mycket nedslående och högst negativa nyheter om b.la. sänkt utdelning om 25 %, vilket får till följd att kursen kraftigt sjunker. Detta hade kanske kunnat undvikas om investeraren hade varit mer påläst och insatt i sina innehav, men det är inte säkert.

Låt oss göra det relativt "enkelt" gällande den planerade investeringstiden, ty värdeinvesteraren hade en planerad exit inom 3-4 år, men kan nu riskera att bli sittande minst det dubbla och buy-and-hold-utdelningsjägarens bolag, som utannonserade sänkningar, kommer tyvärr inte att höja de kommande fyra-fem åren så dennes mantra "ähh... de sänker detta år, men nästa år höjer de igen och sedan fortsätter det i all oändlighet - VIVA LA FUCKING YIELD ON COST!" kommer inte vara gällande. Som bolagsexempel kan, för värdeinvesteraren, t.ex. Protector, eller Vardia (innan det blev Insr) tas, och för jägaren av utdelningar kanske Ratos är det bäst passande exemplet(?).

Även om allt är hypoteser är det intressant att lyfta fram riskperspektivet, för vem tar egentligen störst risk? Värdeinvesteraren? Utdelningsjägaren?  Vad säger panelen? 

Lagen om attraktion

Jag tror på tankens kraft. Jag tror på att jag kan använda mig av mina tankar för att skapa mig en sådan bra vardag, tid och liv som möjligt. Jag inte bara tror, utan vet, att med detta förfarande kommer jag fortsätta att utvecklas som människa. Jag trodde och tänkte positiva tankar om att jag skulle klara min magister i pedagogik, och samma gäller angående min kommande bok om börspsykologi. Hur gick det? Min magister tog jag juni 2018 och i juli 2020 siktar jag på en master. Gällande boken skrevs ett kontrakt med ett förlag under senvåren innevarande år. 

Faktum är att cirka 2 % av alla de manus som skickas in till förlag kommer igenom förlagens ögon och slutligen blir publicerade. Med de oddsen är det inte så lockande att ens försöka. Emellertid trodde jag på mig själv och jag lät inga tankar såsom ”ingen idé”, ”du klarar det inte”, ”varför ens bry sig” regera, utan jag fokuserade på tankar som sade raka motsatsen.

Tankar är ett mycket intressant fenomen och är en av de få ting som skiljer oss från andra djur. Med tankens kraft har vi inte bara skapat den värld vi idag lever och vistas i, utan vi har även lyckats med bedrifter som människor för 1000 år sedan skulle se som omöjliga.

Jag har tidigare skrivit och berättat om att jag hade en mycket besvärlig och kämpig tid som gymnasieelev under tidigt 2000-tal. På grund av en skada i mitt knä kom en mycket olycklig händelsekedja att startas, vilken kom att  mynna ut i psykologkontakt, tankar och känslor som enbart bringade tvivel och osäkerhet, dvs. destruktivitet. Med stöd av nära och kära, samt en, från någonstans djupt inom mig rotad, ”jävlar anamma”, lyckades jag inte bara med att ta mig ur denna situation, utan efter min resa var jag tusenfaldigt starkare i mig själv. Tidigare hade jag haft en mycket låg självkänsla (dock ett stort självförtroende), som bottnat i prestation och bekräftelse. Nu var jag stark i mig själv och jag lät inga tankar som sade annat ges något spelrum. Det kan låta konstigt, ja till och med hemskt, men jag lärde mig att älska mig själv.

"[...]vilket är den tuffa biten beträffande psykologi[...]"

Under den tid som hittills har varit den mest krävande i mitt liv kom mitt intresse för psykologi att etableras och växa - och det explosionsartat! Jag läste, lyssnade till och tittade på allt om hur hjärnan fungerar, varför X inträffar vid Z, varför man gör si, men inte så et cetera. Jag sökte – och jag fann. Dock insåg jag, relativt snabbt, att det inte bara var ”finna” som krävdes, utan att det även erfordrades att kunna applicera, vilket är den tuffa biten beträffande psykologi.

Det tog tid, men med stöd, hjälp och ovan nämnda ”jävlar anamma” lyckades jag att implementera ett mindset som inte bara var dynamiskt, utan som alltid arbetade aktivt med att fokusera på goda, positiva och snälla tankar. Varför är detta viktigt? Varför är det viktigt att aktivt jobba med att alltid skapa, fokusera och bibehålla positiva tankar?

Svaret är lagen om attraktion, eller attraktionslagen som den även är känd som. Föreställ dig en tanke som en magnet. Vad gör magneter? Jo, de attraherar saker av samma skrot och korn, vilket är exakt vad tankar gör. Det är så synligt då du blir uppmärksam på det. Dagar då du känner dig lite ”nere” (känslor är en förlängning av tankar, men det tar vi i ett annat inlägg) har du kanske en negativ tanke som säger ”Jävla skitväder”. Då du inte aktivt fokuserar på att istället rikta ditt fokus på positiva tankar, såsom att du lever, har mat på bordet, en varm dusch, en underbar bättre hälft et cetera, kommer den att dra till sig andra negativa tankar. ”Tro f*n att det bara skall serveras vegetarisk kost på denna restaurang just idag”, ”Och ikväll så är det tvättstuga, såklart...”, ”Tisdag... min tur att både lämna och hämta på dagis. Fan-bloody-tastic”, ”Vad sa du, älskling? Bjuda hem din mor och far på middag på söndag då det även är Super Bowl? Vad jag tänker om det!?”.

Som du märker läggs fokus på sådant som inte ger dig ett dugg av energi, kraft och glädje, utan alla dessa tankar är enbart negativa och destruktiva, likväl väljer du att lägga tid och energi på dem och etablerar en negativ spiral. Varför? Jag skulle kunna avslöja svaret, men låter dig suga på den karamellen själv ett tag.

"[...]kring 3 miljoner som tankarna om att få kapitalet att växa istället övergick till en rädsla att förlora det[...]"

Varför skriver jag om detta på en ekonomiblogg? Vad har detta med investeringar att göra? Faktum är att det har allt med detta att göra, för tankar finns med oss twenty-four-seven oavsett ämne, sfär och segment.

För cirka 1 år sedan såg jag en kär vän diskutera en fråga på twitter gällande om när tankarna övergick från att bygga ett kapital till en rädsla att förlora det, och denna summa var kring 3 miljoner. Vad är det som händer inne i hjärnan då? Jo, det som händer är ett urtanken – den som leder till känslan ”rädsla” – drar till sig mer tankar av samma sort (magnet). Istället för möjligheter och öppningar, fokuseras istället tankar som leder till en aversion tillika rädsla. Enda sättet att klara av detta är att aktivt, vilket kräver en ansträngning, bearbeta och fokusera på positiva tankar. Det kommer att vara kämpigt och ta ett tag, men gå med vetskapen om att attraktionslagen kommer att vinna.

Om du har tankar som skapar känslor om rädsla, kommer du mer se hinder och motstånd än möjligheter och öppningar. Om du har en rädsla att förlora det kapital som du förvaltar, är sannolikheten stor att du också kommer att prestera därefter, dvs. mycket liten tillväxt (men förhoppningsvis en begränsad nedsida). Förvisso behöver detta inte vara negativt, men om du har som ambition att under många år framöver få ditt kapital att växa måste du fokusera på tankar som möjliggör och erbjuder tillväxt, såväl bildligt som bokstavligt talat.

Tror du att Tiger Woods gick och tänkte tillika fokuserade på negativa tankar som sade att han aldrig skulle vinna US Masters? Att Buffett lät tankar som sade ”du suger som investerare. Se bara hur det gick med det där skitbolaget Berkshire som du köpte. Snyggt jobbat. Verkligen...” ockupera hans psyke? Att Steve Jobs, Bill Gates m.fl. lät tankar som sade att de aldrig skulle lyckas få härska likt orcher från Mordor? Nej – alla av ovan valde att fokusera på positiva och konstruktiva tankar och vad hände? De lyckades. Tankarna attraherade lyckanden. De som tror att de kommer att lyckas kommer med större sannolikhet än de som inte tror detta, göra det. Lagen om attraktion går inte undfly, utan den är för alltid gällande oavsett svär.

Vem tror du är mest produktiv och positiv av de som både drabbades av en morgon med en trasig dusch, beskt kaffe och punktering(?)– den som lät tankarna på detta, men andra negativa sådan, såsom eftermiddagens möte med såväl chef som de jobbiga kunderna, eller den som accepterade morgonens mindre uppskattade händelser, men istället valde att rikta sina tankar och med det sitt fokus på positiva tankar, såsom att det förvisso var ett sent möte idag, men att denne därefter skulle på en härlig middag med den bättre hälften och därefter skulle de gå på bio och att det redan i morgon var fredag och med det helg?

Du kan säkert komma på i vilka olika segment tillika sfärer du kan använda dig av detta, men får jag ge ett litet råd(?) – stanna inte bara vid ”kan använda dig”, utan ”använd” och utvecklas.

Banker och kryptovalutor

Under sommaren har jag sett och följt diverse trådar på såväl twitter som i diverse forum om hur krypotvalutor kommer att ersätta den valuta som vi idag använder. Facebook ämnar införa Libra, Tencent och deras WeChat har redan ett integreratbetalningssystem och därutöver finns bitcoin och andra, mindre kända, kryptovalutor.

I hela världen sliter just nu såväl bankernas högsta höns som politiker i sina peruker och frågar sig själv hur detta skall stävjas, eller i bästa fall kontrolleras till allas, men framför allt deras egen, fördel och vinst. Ett exempel på detta är det hot om böter för bara utvecklandet av en kryptovaluta som demokraterna i USA kommunicerade den 15 juli.

"[...]där ägodelar var lika eftertraktat som att Ulla Andersson skulle bli finansminister[...]"

För att förstå valuta måste vi gå till grunden vad pengar är. De är ett påhitt. Ja, de är ett rent och skärt påhitt som är kopplad till en tro. En tro på att dessa papperssedlar och mynt är ekvivalenta med t.ex. en Coca-Colaburk, eller en Tesla model S. Det som binder samman människor är en tro, en gemensam föreställning om ett eller flera fenomen och föreställningar. ”Men”, tänker du. ”Detta är ju religion!”. Korrekt – det är exakt vad det är. Definitionen på religion är ”… en kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition” (ne.se). I den riktiga och sanna definitionen finns ingenting om en Gud eller ett större väsen, utan detta är teologi (polyteism eller monoteism).

Så, för att återgå till valuta och pengar. Människan gick från att vara nomader på savannen för cirka 30 000 år sedan, där ägodelar var lika eftertraktat som att Ulla Andersson skulle bli finansminister, och således var det byteshandel som nyttjades. I takt med att människan lärde sig konstbevattning och jordbruk kom hon att bli bofast. Jordbruk ledde till att vissa fick mer skörd än andra, vilket de kunde sälja. Fortfarande rådde främst byteshandel, men nu började det bli möjligt att via egendomar och ägande få status (förr var det status utifrån förmåga att försvara, jaga, leta föda, vara vägvisare et cetera). För att visa sin status blev det vanligt att de som hade en stor avkastning på sitt jordbruk, eller sina djur, kunde köpa inredning, slavar som skötte de mest basala sysslorna, större hus och marker och så vidare. Betalningen skedde oftast i form av mat och säd, dvs. idkades en sorts byteshandel.

I takt med tidens gång kom valutor att skapas, med allt från snäckskal till kakaobönor och mynt av silver och guld. Vad dessa hade gemensamt var att deras värde delades av alla som var delaktiga i samhället – de hade en gemensam tro om att X kakaobönor var ekvivalent med en mula eller dylikt. Det fungerade för att alla trodde på det. Idag skulle du nog skratta ifall någon erbjöd dig 10 kilo kakaobönor för din nyinköpta Tesla, men vad är det som säger att människor inom 100 år inte kommer göra detsamma åt oss? "Papperslappar!? Haha, ja de var inte kloka de där romarna... förlåt, människorna".

I takt med imperier och globalisering (ja, jag använder verkligen de breda penseldragen), kom pengar som vi idag känner dem att bli alltmer accepterat som den värdsliga valutan. Sedan det första myntet hade även banker, och andra finansiella institut, kommit att uppstå och för dem var det essentiellt att tron på valutan kvarstod, för den dagen som några skulle stå vid ICA:s kassa och vägra betala 10 kr för ICA Basics Mozzarella, då de ansåg att den enbart var värd 1 krona, max, skulle det bli problem.

Likaså visste, och än idag vet, de att tron till valutan är ”a och o” för deras existens och när nu nya valutor börjar att blomma upp likt maskrosor, är institutioner såklart rädda, för de är inte ansvariga för dess tillkomst tillika tillväxt. Om jordens befolkning skulle få en större tro till de nya valutorna, såsom bitcoin, skulle bankerna förlora det fundament som gör att de flyter och ett besök hos Titanic skulle vara nära förestående.

"[...]ha popcornen klara att poppas och de gamla hederliga 3D-glasögonen á la tidigt 1990-tal klara[...]"

Det vi idag ser från ECB, FED och andra stora finansiella institutioner är en rädsla för att tron på den gemensamma valutan – aka. ”pengar” – skall tappa i värde. Om detta skulle bli en sanning kommer det bli en sorts anarki med och på valutamarknaderna innan en sorts stagnation och normalisering skulle kunna skönjas.

Bankerna vet att de nya valutorna är bättre, säkrare och mer anpassade efter den teknologiska värld som vi lever i - och rör oss mot, men de vet vikten av att resan från de gamla mynten och sedlarna måste ske kontrollerat och med största säkerhet. Således kommer vi få se stora och kraftiga utlåtanden från ovan nämnda de kommande åren om riskerna med kryptovalutor, för om du ger pöbeln en smula, kommer den snart att inte bara kräva hela kakan, utan även bagaren.

Således kan vi alla se till att ha popcornen klara att poppas och de gamla hederliga 3D-glasögonen á la tidigt 1990-tal klara för det spektakel vi komma se.