Människan är en trygghetsnarkoman. Är det något vi älskar är det rutiner, återkommande mönster och fasta tider. Således drar vi oss för att möjliggöra förändringar, framför allt sådana som kostar mycket mätt såväl i tid som energi. Som bekant hade vi inte mycket av sistnämnda under vår tid som savannjägare och att då ”slösa” med den absolut viktigaste tillgången bedömdes vara mindre klokt. Bättre då att göra som alltid, likt en klocka. Likt en sorts Skalman.
Jag skulle vilja bli bättre på att laga mat, men… det tar ju en sådan tid. Och det är ju inte säkert att jag blir bättre. Då har jag ju slösat bort både tid, pengar och energi. Ähh… skit i det. Bättre köra på som vanligt med de snabba makaronerna och den blommiga falukorven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar