En härlig, solig och uppskattad fredag har fyllts med det jag mer än gärna ägnar mina dagar åt; läsning, skrivande, espressodrickande och samtal med goda vänner. Får jag även in en promenad är min dag gjord. Mer behöver jag inte för att uppleva en tacksamhet. Allt är relativt, men att ta de mest vardagliga och ”vanliga” sakerna för givna är sällan klokt. Jag tänker inte dra det något längre än att man kan – och ska – vara tacksam för att man idag vaknade upp med tak över huvudet, en dusch som inte bara serverade vatten, utan även ett varmt sådant. Att kylen fungerade och således kunde erbjuda en kyld grekisk yoghurt et cetera. Kanske kunde man börja dagen med en joggingtur och wow – tacksamt att man har fungerande ben!
Nu ska detta inlägg inte handla om ovan tacksamhet, även om den är viktig. Jag brukar själv, i svåra stunder, alltid påminna mig om allt jag har och att mina just nu upplevda problem/störningsmoment är inget annat än patetiska relativt allt det som har givits mig.
Idag språkades jag med en god vän som jag en gång, långt tillbaka i tiden, lärde känna via bloggen och twitter. Han (för det är en av oss som tyvärr saknar den där sista x-kromosomen) har blivit mig en mycket god, nära och uppskattad vän och vi talar om allt, men kanske lite extra mycket om diverse innehav och eventuella sådana.
Läs vidare på Trade Venue. Det är #TGIF och jag önskar dig en god sådan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar