Investera i Burger King?

Restaurant Brands International (QSR) är ett restaurangföretag som äger och driver ett antal snabbmatskedjor samt snabbmatsrestauranger. De mest kända är Burger King och Tim Horton. Företaget arbetar även med franchisetagare. Restaurang Brands International disponerar restauranger över hela världen och grundades 1954. Huvudkontoret är förlagt i lövstaden Toronto i Kanada.

Många bedömer att QSR är en av de största snabbservice-restaurangoperatörerna i världen, med över 26 000 restauranger. Mer än 18 000 av dessa är Burger Kings. QSR bildades 2014 som ett holdingbolag för Burger King och Tim Hortons. 2017 förvärvade de Popeyes för 1,8 miljarder dollar, vilket förbättrade företagets globala expansionsstrategi.

Företaget kontrolleras av det brasilianska värdepappersföretaget 3G Capital, som är känt för fusionen Anheuser-Busch Inbev 2008, och som också samarbetar med Warren Buffetts Berkshire Hathaway i Kraft Heinz-fusionen. 3G Capital äger 41 % av Restaurant Brands utestående aktier. Då jag har ett ambivalent förhållande till 3G har jag svårt att se deras ägande som positivt, eller negativt. Deras historik vittnar som såväl fram- som motgångar, där KHC får bedömas vara ett av deras större snedsteg. Kanske blir det annorlunda med hamburgare och kyckling?

I överensstämmelse med 3G Capitals modus operandi har QSR avancerat kraftigt tillika robust och har även levererat lönsam tillväxt samtidigt som de har expanderat internationellt. Under de senaste tre åren har intäkter och resultat från verksamheten ökat med 32,6 % respektive 87,5 % och aktien har ökat med cirka 55 %.

Ledningen ser potentialen i att expandera så mycket som till totalt 40 000 restauranger. Förvisso fina ord och storslagna drömmar, men är det en hållbar strategi? Visst, Starbucks och McDonalds bygger mer och expanderar, men i takt med nyttighetstrenderna kanske de först måste fokusera på sitt utbud? Faktum är att företagets kärnmarknader för servering av kaffe, bagerivaror, kyckling och hamburgare förväntas växa med ensiffriga procentsatser fram till 2023.

Burger King och Popeyes har konsekvent ökat sin försäljning i det lågsiffriga sortimentet, medan Tim Horton inte har gjort det. Kaffe- och bagerikedjan har varit inkonsekvent och rapporterat negativa siffror mer än en bara ett fåtal gånger. Emellertid verkar QSR:s justeringar i marknadsföring och servicekvalitet löna sig – totala intäkter skiftades till positivt territorium under det senaste kvartalet, där Burger King och Popeyes ökade försäljning var 3,6 % respektive 3 % under andra kvartalet. Detta är en uppgradering från 1,8 % och 2,9 % under samma kvartal föregående år.

Analytiker förväntar sig att företagets resultat ska växa med en årlig takt om 19 % under de kommande fem åren, eftersom de fortsätter att öppna nya restauranger och upprätthålla kostnadsdisciplin. Aktiens framtida P/E på cirka 27 bör då kanske inte se som ”dyrt” relativt detta, men när PEG-talet studeras ligger det på -1,5... Det finns, uppenbart, här väldigt många ”om” och ”men”.

Likt sina fränder, McDonalds och Starbucks, är utdelningstrenden positiv. Sedan första utdelningen 2012 har tillväxten varit:

12 månader	3 år	5 år	7 år
44,6 %	44,01 %	48,15 %	80,59 %

Utdelningsandelen har växlat mellan 84 % till 48 % och under nuvarande räkenskapsår ligger den på förstnämnda. Utdelning i förhållande till fritt kassaflöde ligger i år på 36,5 % och har som högst 40, 39 (2018) och som lägst 5,49 (2012). Dock bör det tilläggas att vinsten per aktie – VPA- inte går i en spikrak trend. Emellertid är den långsiktiga trenden positiv. Till en kurs om cirka 88 CAD ligger direktavkastningen på 2,8 %, vilket skall ställas till dess snitt om cirka 2 % de senaste 7 åren.

Då de expanderar i snabb och kraftig takt är skulden därefter. Fram t.o.m. Q2 2019 har bolaget en nettoskuld på 49,6 % och mätt i ebita ligger den på 5,1, vilket också är dess snitt sedan 5 år tillbaka.

Källa: Börsdata

Till ett pris om cirka 85 CAD ligger P/E på 25,7 % och ev/ebit 14,8. Detta kan sättas i relation till dess bruttomarginal, som är i en stigande trend på 66,8 %. Detta bör ses som positivt och detsamma gäller även rörelsemarginalen på 35,4 % samt den stigande vinstmarginalen på 10,7 %.

Källa: Börsdata

Jag har suttit och jämfört QSR:s siffror med McDonalds', men även Starbucks' och sett till dessa tycker jag inte att de sticker ut som någon sorts "vinnare". Dock kanske det är ett sådant där bolag man kan/vill köpa, låta det ligga och "hoppas" på att de kommer utvecklas och gå som McDonalds (bild nedan)? Jag lägger till bolaget på min bevakningslista och ser om det tål att dammas av inom en relativt snar framtid.

Källa: Börsdata. McDonalds´ utveckling sedan 1998

Äger du QSR? Tror du att det är en hållbar (host host!) verksamhet att investera i? Om det jämförs med McDonald's tycks denna bransch kunna klara såväl den ena som det andra krisen? Viktigt att poängtera är det faktum att McDonalds mer är ett fastighetsbolag än en renodlad snabbmatskedja.

Cloetta - är det det rätta?

I den senaste Aktiespararen (2019: 10) är det en intervju med Cloettas VD, Henri de Sauvage Nolting. Bland annat avhandlas köpet av Candyking och problemen som här tillkom, e-handelns framväxt samt frågan om sockrets vara, eller icke-vara. Beträffande e-handel är det intressant att se att Cloetta satsar i Nederländerna, men också i ett samarbete med Tesco i Storbritannien. Just dessa länder bedöms av VD ligga i framkant gällande just e-handel.

Utöver detta ställs VD mot väggen angående sockrets vara, eller icke-vara, och här är svaret att de är mycket observanta på vad som händer på marknaden och på vad kunder efterfrågar. Därtill hävdar de Sauvage Nolting att de flesta köper godis en till två gånger i veckan och då kanske tankarna om undantag från vardagens regler om godisförbud ges överseende(?). Därtill framkommer att 20 % av bolagets produkter är antingen helt sockerfria, eller i en upplaga om ”X procent mindre socker”, såsom den senaste Gott & Blandat-påsen, som nu finns i en version med 30 % mindre socker.

Bolagets huvudmarknader är de nordiska länderna samt Nederländerna. I UK är bolaget marknadsledande gällande smågodis medan de befinner sig bland de främsta gällande pastiller et cetera. Godis står för 58 % av den sammanlagda omsättningen, choklad för 18 % och pastiller för 12 procent. Beträffande resterande omsättningsprocent är det tuggummi, nötter med mera som kläms ihop.

Cloetta är ett bolag som jag sett många diskutera och det framhålls som ett av de mer ocykliska tillika konjunkturokänsliga bolagen bland övriga, för ”det finns alltid utrymme för en kexchoklad, eller en plopp” på vägen ut ur butiken. Utöver detta skall ej heller deras pastillers roll negligeras, då bolaget tjänar stora pengar på dessa – framför allt i Storbritannien. Om detta och mycket mer framkommer i Nicklas Anderssons podcastavsnitt om bolaget, i vilket Jacob Broberg, f.d. IR-ansvarig på bolaget står för svaren på Mr. Googles frågor. Utöver detta kan även Kvalitetsaktiepoddens och Market Makers’ specialavsnitt med Lynchöping rekommenderas, då Cloetta, Saab samt Sectra avhandlas

Undertecknad har vid flera tillfällen tittat på Cloetta och ömsom har styrkor identifierats, ömsom dess antonym. Vinsten är förvisso i stigande trend, men stegen från föregående period är så små att de får ett grodyngel att framstå som vore det ett en jätte. Jag har ofta hakat upp mig på att det fria kassaflödet visat en slagig historik samt att vinstmarginalen är allt annat än opålitlig. Nu skall jag inte säga för mycket, för så mycket har jag inte läst på, utan det har mer varit då artiklar blivit virala samt då en natt har förgyllts med ett ändlöst surfande på Börsdata.

Källa: Börsdata

När jag investerar bygger jag inköpen och ökningarna dels på story, dels på numbers. Gällande godisfabriken från Köpenhamn blir jag inte lika starstruck som jag blir med LVMH, för att nämna ett bolag bland flera. Det är flera faktorer som får mig att vara kluven till Cloetta:

1.     Smågodis är (enormt) stort i Norden i allmänhet, men Sverige i synnerhet. Om Norden förbises – var finns tillväxten? Nederländerna är absolut en marknad att ta in i beräkningarna, men sedan? Har inte ”the Swedish smågodis” försökt att invadera och etablera sig i USA sedan Ebba Grön sjöng ”Staten och Kapitalet”?

2.     Om det nu är en sådan ”stabil verksamhet”, hur kommer det då sig att VPA har varit mer ostabil än den svenska regeringens ekonomiska politik sedan det blev ett regeringsskifte?

3.     Är Cloettas varumärken så starka? ICA, Axfood med flera skapar allt mer egna produkter och risken finns att det bara är en tidsfråga innan de lyckas komma med ett par sådana som konkurrerar ut Cloettas’. Om smakskillnaden är näst intill obefintlig tror jag att kunder kommer att välja ICA:s eller Axfoods produkter givet att de kommer att vara billigare.

Detta är tre av de största frågetecken jag har kring godisbolaget och ömsom undrar jag om jag strider mot väderkvarnar, ömsom ser reella jättar(?). För den som är intresserad av räkenskapsåren 2008 samt 2009 finns de här. Att adderade till 2008 är att bolaget hade stora problem med en fabrik i Italien.

Äger du Cloetta? Varför? Varför inte? Är det en sådan ”stabil” bransch som många tycks hävda?